 |
| | Lantbruksforskning för grön tillväxt
Lantbruksforskningen stod för 6 till 10 procent av produktionsökningen i det svenska jordbruket under perioden mellan 1944/45 och 1986/87. Varje miljon kronor som satsades gav ett produktionsvärde på mellan 7 och 12 miljoner kronor tillbaka. Det innebär att förräntningen låg någonstans mellan 13 och 17 procent eftersom det i genomsnitt dröjde 16 till 18 år från forskningens början till det att resultaten kom till nytta i produktionen.
Siffrorna kommer från en studie som presenterades den 24 maj i ett seminarium vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Under den studerade perioden låg fokus ensidigt på produktionsökning. Idag har det skett en förskjutning mot forskning kring ökad miljöhänsyn. Framöver kommer troligen effekten på produktionen att dämpas men i gengäld kommer vi att se ett lantbruk i bättre samspel med miljön.
Inom kort presenterar LRF rapporten De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå. Där konstateras att fler än 90 000 lantbruksföretag tillsammans omsatte över 73 miljarder kronor på gårdsnivå i 63 näringsverksamheter under 2009. Enligt rapporten är det möjligt att öka den siffran till mer än 85 miljarder kronor fram till 2015. Det innebär en ökning på 17 procent på fem år.
Jag hoppas och tror att LRF:s vision om tillväxt kan göras till verklighet, med hjälp från forskningen. Vi arbetar kontinuerligt med att ge lantbruksnäringen möjlighet till värdeskapande. Både i form av förbättrad produktion och som miljövärden.
Den 30 juni och 1 juli träffar du mig och mina kollegor i LOFT-montern på Borgeby Fältdagar. Hoppas att vi ses där.
Eva Pettersson, forskningschef
| | | |  | | | | Framtidens traktorer går på flera bränslen
Förra seklet vande vi oss vid att använda standardiserad diesel och bensin. Men när
kostnaden för de fossila drivmedlen blir för hög – såväl i pengar som i miljöeffekter –
kommer vi behöva gå över till att använda en mångfald av förnybara bränslen. Även
jordbruket påverkas och här finns potential att bli självförsörjande på drivmedel.
| | | Mjuka golv ger friska kor
Dagens hårda och hala betonggolv i kostallar orsakar klövproblem som leder till försämrad ekonomi. Det gäller framför allt i lösdriftssystemen som blir vanligare. Med mjuka golv mår korna bättre – tester visar att de föredrar mjuka golv om de får välja, korna blir aktivare och klövarna slits mindre.
| | | Färre olyckor med bättre teknik och förändrad attityd
Det går att förbättra säkerheten vid arbete med nötkreatur, traktorer och i skogen. Ett forskningsprojekt vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik i samarbete med IVL – Svenska Miljöinstitutet har identifierat arbetsmoment där många eller allvarliga arbetsskador inträffar. Med hjälp av säkrare metoder, mer kunskap och förändrade attityder skulle många olyckor aldrig behöva hända.
| | | Djurskötare lockas av roliga och säkra jobb
Elever på naturbruksgymnasier vill ha roligt på jobbet och en bra arbetsledare i det kommande yrkeslivet. De vill också att arbetsuppgifterna ska vara meningsfulla och arbetsplatsen säker och hälsosam. Det visar en attitydundersökning från SLU om vad som attraherar djurskötare till att arbeta inom mjölkproduktionen.
| | | Billigare jordartsanalys användbar för precisionsodling
Markkartering med NIR-teknik går bra att använda för precisionsodling istället för den dyrare konventionella jordanalysen. Tekniken gör det möjligt att ta tätare prov och att därmed få ett bättre kunskapsunderlag. Metoden har visat sig användbar framför allt för att bestämma ler- och mullhalt men ger goda resultat även för sandhalt.
| | | Hallon och björnbär trivs i ljusa växthus
Ju mer ljus i växthuset desto bättre skördar av hallon och björnbär. Däremot spelade
inte gödselnivåerna stor roll för mängden bär som kunde skördas. Det stora problemet
med växthusodlingen av hallon och björnbär var kraftiga angrepp av skadedjur och
sjukdomar.
| | | Analysverktyg mot gråmögel i tomatodlingar
Gråmögel är ett mycket allvarligt problem för tomatodlare. Mögelsporerna finns överallt och i hög luftfuktighet kan mögelangrepp snabbt utvecklas. Men det är inte bara sporerna och luftfuktigheten som spelar in, det finns ett antal andra parametrar som påverkar. Som tomatodlare finns det flera faktorer att hålla reda på för att hålla odlingarna mögelfria.
Konsultföretaget Grön kompetens har tagit fram ett analysverktyg för att systematiskt gå igenom riskfaktorerna.
| | | |
|
|
